Jular och utlopp

Då har man firat jul två gånger, eller mera en och en halv gång. Var jul med pappas sida av släkten minus en familj(av tre) som var i usa, så det var lite mindre. Tråkigt att inte träffa alla men var ändå trevligt, lite lugnare och julklappsutdelningen tog inte år och dar. Kul att ge bort saker, hade hittat några riktigt lyckade julklappar, o äta på tok för mycket mat, kändes som att man skulle vara mätt i ett halvår. Angående julklappar kan ni få klura lite på vad som döljer sig bakom det här julrimmet(ni får tänka er att ni är en 19 årig tjej som jobbat i ett stall i norge hela hösten)
"Nu när det roliga tagit slut
får du här ett substitut
Till när du nästa gång ska ut
har du här ett färdmedel
som inte behöver drivmedel"
Den som gissar rätt kan få något fint, anpassas beroende på vem ni är ;) Ni som vet vad det är håller tyst :P

Idag var det lilla julafton här hemhemma, med mammas sida av släkten då det var pappas sida på julafton, dock utan julmat. Fick en ugnsform så nu får anders ha sin ugnsform i fred...när han väl kommer hem igen dvs. Fick pengar av mormor till en kostym så var och handlade på outletten idag, blev en Sand-kostym nedsatt från 4100 till 1500, tokskön och ruggigt snygg :) Var lite lång i benen men mamma la upp dem så nu sitter den riktigt bra. Lyckats pracka på min ena kusin lite ny musik också, jag är inte den enda med lite musiksmak i släkten ;)

Hm...problem. När fler och fler läser ens blogg betyder det att jag kan skriva mindre och mindre, det är alltid något man inte vill att en viss person/personer eller kanske bara en viss person ska veta vilket just nu gör att jag mer eller mindre inte kan skriva av mig längre, blir typ bara en dagbok vilket jag faktiskt inte vill ha. Får se om jag börjar skriva på papper, startar en ny blogg
eller helt enkelt ger fan och skriver allt. Skriva allt lär iosfs inte hända, det är inte jag, så ny blogg eller papper...vi får se. Hade en konversation på kvällskvisten idag som fick mig att vilja skriva av mig lite och då ingen av de jag brukar snacka med sånt här om var tillgänglig(inte online på icq/msn och det var för sent att ringa) jag kom på att det faktiskt bara är några få jag egentligen vill ska veta om den delen av mitt liv så jag kan inte skriva här. Va mycket enklare det var när det mer eller mindre bara var två som läste ens blogg och man kunde skriva allt(de två var sådana jag snackade med allt och lite till om ifall jag minns rätt o inte blandar ihop personerna), dvbf. Men den här bloggen kan aldrig bli samma sak igen, jag tror inte att något som har med människor att göra kan återgå till exakt samma stadie det varit i förut, så det är bara acceptera och anpassa sig. Vet inte om jag är glad eller inte över att folk läser...visst är det kul att vissa specifika personer läser, kan man lägga in en rad här och där i hopp om att de ska le, men i övrigt är det ganska oviktigt.