Episoden fick mig att tänka till lite, jag blev aldrig riktigt arg och blir aldrig det heller, sist jag skrek åt någon i ilska var nog till mamma när jag var 10 och inte fick gå till och leka med en kompis, minns det nästan som igår. (Edit: kom på att jag kan haft ett utbrott när jag varit full och inte minns det) Det gör mig lite orolig för när det väl kommer, bara hoppas att det aldrig gör det, undrar hur mycket det krävs innan jag tappar kontrollen. En massa tankar dyker upp istället, inga trevliga tankar...hade känts bättre att bli rejält arg, var ett tag sedan de tankebanorna besöktes sist vilket har känts väldigt bra men de vilade tydligen bara. Saknas bara att drömmarna kommer tillbaks också, funderar på att prata med någon.
Tuesday, December 19, 2006
Det började ju så bra
I fredags var det examensfest, trevligt. I lördags var det tenta som jag hoppas gick. Igår var det tenta som jag skrev för att jag tror jag kunde den utan att ha läst kursen, c++, och jag tror det gick, dittils var allt frid och fröjd sen gick det utför. Skulle labba komp.konst efter tentan, min tenta var till 18 så jag och min lappkompis sa att vi skulle ses i pularna vid 18, jag var klar vid 1730 och drar iväg ett sms. Vid 19 har han inte dykt upp och jag inte lyckats få tag i honom ,tröttnar på att vänta och går hem, butter över att ha missat spexmys helt i onödan. Idag var det tänkt att jag skulle skriva tenta vid 8. Kom i säng lite senare än väntat, vid strax före 12, men det hade funkat iaf, 12-7 är ändå sju timmar vilket hade varit okej. Men. Några fick dock för sig att mitt hus var en lekplats ungefär vid halv ett när jag precis hade somnat. Sprang o slog i väggar, skrek och allmänt väsnades. En stund tröttnade andra och bad dem hålla tyst pga att folk just hade tenta morgonen därpå, de vägrade ju självklart och höll på iaf. En timme senare eller så tröttnade de och gick o skrek nån annanstans men då var det för sent, jag hade klockan på 7 men vaknade kvart i nio och strax därpå somnade jag om, halvtimmen man får komma för sent hade gått så var ingen mening att gå upp längre. Jag tror jag hade klarat tentan också.
Episoden fick mig att tänka till lite, jag blev aldrig riktigt arg och blir aldrig det heller, sist jag skrek åt någon i ilska var nog till mamma när jag var 10 och inte fick gå till och leka med en kompis, minns det nästan som igår. (Edit: kom på att jag kan haft ett utbrott när jag varit full och inte minns det) Det gör mig lite orolig för när det väl kommer, bara hoppas att det aldrig gör det, undrar hur mycket det krävs innan jag tappar kontrollen. En massa tankar dyker upp istället, inga trevliga tankar...hade känts bättre att bli rejält arg, var ett tag sedan de tankebanorna besöktes sist vilket har känts väldigt bra men de vilade tydligen bara. Saknas bara att drömmarna kommer tillbaks också, funderar på att prata med någon.
Episoden fick mig att tänka till lite, jag blev aldrig riktigt arg och blir aldrig det heller, sist jag skrek åt någon i ilska var nog till mamma när jag var 10 och inte fick gå till och leka med en kompis, minns det nästan som igår. (Edit: kom på att jag kan haft ett utbrott när jag varit full och inte minns det) Det gör mig lite orolig för när det väl kommer, bara hoppas att det aldrig gör det, undrar hur mycket det krävs innan jag tappar kontrollen. En massa tankar dyker upp istället, inga trevliga tankar...hade känts bättre att bli rejält arg, var ett tag sedan de tankebanorna besöktes sist vilket har känts väldigt bra men de vilade tydligen bara. Saknas bara att drömmarna kommer tillbaks också, funderar på att prata med någon.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment