Wednesday, October 31, 2007

Jamenvisst, kompensation

Efter en faktiskt helt fantastiskt bra helg med fest, brädspel och fika med härligt folk så bestämde sig världen igår för att kompensera lite.
  • Koden bråkade på jobbet, hela dagen. Leveranser innebär bugfix, jakt på minnesläckor, test och dokumentation. Och nu är det här x:e leveransen vi börjar med direkt efter en annan. När den här är klar har vi nog testat all kod, men då ska vi börja med en rewrite av en produkt, så vi måste göra om allt ett varv till.
  • Fick huvudvärk någon gång vid lunch
  • Duggade när jag började cykla hem men slutade ganska snart igen, men...
  • Jag blev stoppad och bötfälld av polisen för att jag inte hade lyse på cyckeln
  • När jag skulle fråga en person som gick med vad som såg ut att vara en full fungerande cykel vart polisen stod åt andra hållet så gick hon bara därifrån när jag kommit halva meningen. Visst folk är idioter men det svider så ofantligt.
  • Så jag gick hela vägen hem, 500:- per promenad räcker, funderandes över vad för jävelskap världen skulle hitta på härnäst.

Men det avslutades väldigt trevligt med julfirande hos Jenni och Erik, hon hade bakat lussebullar och kokat knäck. Imponerad! Tur att någon arrangerar sånt här, bra jobbat :)

Thursday, October 25, 2007

Andras liv

Japp, borde sluta lägga mig i andras liv. Antingen blir ena parten sur för att man lägger sig i eller så blir andra parten sur för att man lägger sig i...

Thursday, October 11, 2007

Konfrontationer, osäkerhet, löneutveckling, export

Efter lite funderande och prat med nära och kära är det dags för lite mer funderingar här, få dem i skrift och därmed lite mer ordning på dem. Det här blev ett mishmash, men är ni tillräckligt uttråkade kanske ni tar er igenom hela.

Jag har ofta vetat vad jag velat i olika beslut, eller inte brytt mig tillräckligt för att orka ta dem. Jag ville till it-g, jag kom in på it-g, jag ville till c i linköping, jag kom in på c i linköping, den gången hade jag inte ens ett andrahandsalternativ. Men o andra sidan var det 3-4 år sedan bubblan sprack och varannan tomte kom in på data-utbildningar under den perioden, det är lite samma effekt idag och lär ta några år innan kullarna börjar återhämta sig. Den här säkerheten tror jag har varit en ganska stor del av att jag idag har ganska svårt för osäkerhet. Jag förstår inte riktigt folk som inte vet vad de vill med sina liv, jag tycker det är (ibland väldigt) jobbigt när jag inte vet vad en person nära mig tycker om mig egentligen. Har svårt för osäkerhet när det gäller sådana saker.

Olika konfrontationer är så oerhört olika lätta att hantera. Jag har toksvårt för att ta utskällningar eller när någon är arg på mig, men berätta för en tjej att jag tycker om henne och fråga om det är ömsesidigt är ganska enkelt. Konfrontera chefen över något är också ganska enkelt, man tar det rakt på sak så är det över innan man hinner riktigt tänka efter. Konfrontationer med ilska är värre...jag är så dålig på att vara arg. Men jag har lärt mig något nytt...vissa konfrontationer, trots att man vill, är det klokt att vänta med ett tag. Känns bra, alltid trevligt att lära sig saker, även sådana som man kanske egentligen borde tänkt ut själv men som det krävs en vän för att peka ut.

Dagens brist på kompetent personal inom it-branchen växer och växer. Hör från kollegor och andra om rekryteringsbonusar som blir större och större. 10 000, 25 000, en månadslön extra etc om man anställs eller tipsar om en kompis som sedan anställs. Men om ett företag får en riktigt kompetent anställd så tjänar de på det iaf, slipper en hel intervjuvprocess och risken att de ändå får ett rötägg. Som en jag känner som jobbar på en konsultfirma, förut ville de ha tips om uppdrag, nu vill de ha tips om folk att sätta på uppdrag...men det finns vissa varningstecken på att det börjar gå utför igen. Hörde att en kille som varit med på ett företag i stockholm genom hela bubblan, efterföljande krash (han behöll faktiskt jobbet) och nuvarande stigning sagt att de började anställa lite väl ivrigt, "nu kan de inget igen". Men det är ändå inte alls samma sak som bubblan, nu slänger ingen pengar på dig bara för att du kan rabbla buzzwords, de förväntar sig faktiskt resultat. Ett företag gjorde vad jag tror kan vara ett ganska smart sätt att nöta in företaget i unga studenters huvuden, mentorskap. De kan erbjuda en väg in, kanske ett exjobb eller något, och många studenter börjar jobba på samma plats som de exjobbat eller företag de tidigare haft god kontakt med. Långtidsplanering men bra tänkt.

Läste en artikel i nån tidning som sa att bemanningsföretagen idag har stora problem, hela marknaden bestäms mer eller mindre av hur god kontakt man har med underleverantörerna, så den som är bäst kompis får flest folk. Ger lite skev marknad.

Jag undrar hur länge den här stigningen kommer fortsätta, diskuterade det lite med Anders innan hans inflyttningsfest och jag tror jag håller med honom, konjunkturen kommer antagligen vända innan personalmarknaden mättats igen. Sedan kommer företag antagligen fortfarande jaga folk men jag skulle inte bli förvånad om de här rekryteringspengarna försvann. Kullarna lär nog ta åtmindstonde 5 år till, nu börjar folk begripa att det finns jobb igen och då tar det 4-6 år innan de faktiskt kommer ut på arbetsmarknaden.

Sveriges exportregler är lite av ett spel för gallerierna...jag arbetar på ett företag som levererar mjukvara relaterat till obemannade flygande farkoster, dvs kan användas militärt. Sverige har ett exportråd som bestämmer vad som får skickas vart och de sa tvärnej när vi kollade runt lite kring möjliga kunder i ett land i mellanöstern, ingen mening att ens skicka in en ansökan, men om vi skickar via ett företag i USA och sedan vidare till det landet så är det inga som helst problem.

Tuesday, October 02, 2007

Att jobba

Nu har det gått ett tag. Smekmånaden är över och jag har kommit in i det, börjar hitta i koden och hur saker fungerar. Några saker har jag upptäckt

  1. Kunder är snikna idioter. De vet sällan vad de egentligen vill ha, och om de vet det så ändrar de sig halvvägs. De försöker få mer än de betalat för. Ett stort(som i x antal tiotusen anställda) företag i ett land söderut har köpt en utvecklarlicens av ett av våra SDK och sedan betala en av oss för att åka ner och hålla kurs för typ 10 utvecklare. Vad kommer de göra? De kommer bli så purkna när de märker att vi har hårdvarubundna licenser att tanken på deras min nästan gör det värt det :)
  2. Ingen större skillnad. Jag bor kvar i samma lägenhet, träffar samma vänner på fritiden. Spenderar bara dagarna annorlunda. Jag har mer pengar och äter lite bättre, det är iofs väldigt trevligt, men i övrigt känns pengarna skitsamma. Jag behövde en paus från kurserna och det här var ett utmärkt tillfälle att ta en.
  3. "En pragmatisk snabblösning", aka fulhack, är väldigt bra när det är en dag kvar till release och man orkar inte designa om halva klassen för att man glömt en sak. Har blivit flera stycken senaste dagarna. Hjälper inte direkt att vi har planerat att göra en rewrite efter den här leveransen heller, nu är det verkligen bara få det att fungera, ska nästan inte underhållas alls.
  4. Det blir ont om tid innan release. Har varit med om två stycken hittils, sist hade vi 12 minuter kvar.
  5. Testa suger. Finns få saker som är tråkigare men de finns, bland annat
  6. Dokumentera. Fyfan va tråkigt det är.
  7. Jaga minnesläckor Marginellt roligare men mentalt utröttande, jagade en bugg här om dagen som läckte som ett såll. Visade sig vara trådrelaterat, en socket avallokerade inte om en send utfördes i en annan tråd än den initieras i eller något sådant, drygt som fan var det iaf.
  8. Testa installationer. Installera, köra, avinstallera. Upprepa 10 ggr, hur roligt låter det? Precis, inte så roligt. alls faktiskt.
  9. Lediga kvällar och helger är sjukt underbart. Att kunna släppa allt när man kommer hem (vilket idag var typ kvart i sju men iaf) är väldigt härligt, kunna laga mat, dega, kanske se en film. Det här kommer jag sakna mest av allt när jag börjar plugga sedan.
  10. Inga sovmorgnar eller ströledigheter är ganska surt, man är låst 8-17 varje dag och man kan inte göra mycket åt det. Visst, jag är nere på stan redan och kan flexa en timme runt lunch om jag ska shoppa, men kan inte ta en halvdag för att man är lite nere som jag kan när jag pluggar och det bara är jag själv som råkar illa ut.
  11. Jag har valt rätt utbildning, jag kan mycket väl tänka mig att göra det här flera år framöver. Känns väldigt skönt.
  12. Jag är faktiskt bra på vad jag gör. Känns också väldigt skönt att inse. Visst jag har mycket kvar att lära men grunden finns där.
Så någon form av sammanfattning hittills skulle väl vara att jag antagligen kommer trivas under det här året. Visst, det är inte jätteroligt och ett par dagar har jag verkligen inte velat åka till jobbet, men så är det. Inget är roligt hela tiden och hittils har faktorn rolig tid / tråkig tid varit väldigt hög så det här kommer nog gå fint.